Säljakt

Debattartikel om Säljakt

Säljakt behövs för fiskbeståndens skull. 

I år har Naturvårdsverket halverat jakten på gråsäl trots att stammen växer. Myndigheten har inte heller tillåtit någon licens- eller skyddsjakt på knubbsäl eller vikare.

Vad är jakt, idag? Om vi använder modeord kan den beskrivas som ett hållbart brukande av en förnyelsebar resurs – vilt. Men jakten har också blivit ett viktigt verktyg för att balansera viltstammarnas storlek, för att minska problem för samhället, skogs- eller jordbruk. Därtill ses jakten allt oftare som ett viktigt instrument i arbetet med att rädda hotade arter. Jakten på säl fyller alla ovan nämnda kriterier.

Längst Sveriges kuster finns det idag många fiskarter som uppvisar alarmerande låga nivåer. Och det kustnära yrkesfisket går på knäna. Utmaningarna för samhället är tydliga.

Sedan 1970-talet när sälen var akut hotad har situationen förändrats radikalt. Idag är sälen vanlig längs våra kuster. Men mängden sälar ställer till problem – inte minst för de fiskbestånd som har det riktigt svårt.

Forskningen är inte entydig. Sälforskare verkar vilja hålla igen med jakt, medan fiskforskare gärna vill göra tvärt om. För att hantera forskningens olika inriktningar och resultat har Naturvårdsverket, som beslutar om skydds- och licensjakt, tagit fram en ”Strategi för Svensk viltförvaltning”. I denna skrift har myndigheten slagit fast att man ska se på hela ekosystem och inte enskilda arter när olika beslut ska fattas. Alla håller nog med om att det varken är sälen eller fiskbestånden som är det viktigaste – utan helheten.

När det gäller säljaktsbeslutet i år, så har Naturvårdsverket inte tagit hänsyn till sin egen strategi, utan bara lyssnat på sälforskare.

Beslutet är därför förvånande och kontraproduktivt.

I Västra Götalands län har vi en etablerad säljakt. Och de lokala jägarna bidrar med att samla kunskap om djuren. Jägarna skickar nämligen in prover till myndigheterna så att Sverige kan ha aktiv koll på sälstammarnas hälsa.

Svenska Jägareförbundet har arbetat aktivt i många år för att få jägare att lära sig att jaga säl. Det har tagit tid eftersom det är en jaktform som kräver speciellt utrustning, kontakt med dykare och båtar. För att kunna använda jägarna i arbetet med att balansera sälens skador på fisket och fiskbestånden behövs långsiktighet och förutsägbarhet. Årets beslut innehåller inget av detta. Viljan att jaga säl riskerar därför att försvinna. Det verktyg som många forskare ropar efter – jakt på säl – äventyras av att Naturvårdsverkets beslut.

Verkets brister gör att många säljägare idag är besvikna. Inte bara för att säljakten stoppas eller minskas i omfattning. Utan också för att Naturvårdsverket – genom sitt agerande – inte erkänner att jägarnas insatser faktiskt handlar om att säkerställa och bidra till ett friskt ekosystem.

I den helhetslösning för ekosystem som Naturvårdsverket ansvarar för så har jaktens roll nu helt valts bort. Samtidigt riskerar fiskbestånd att utplånas och sälarna svälta. Inte ens Naturvårdsverket kan väl säga att detta är att ta ansvar för hela ekosystem.

Jägareförbundet Västra Götaland Väst
Morgan Andersson
0705267474

______________________________________________________________

Länk till Naturvårdsverkets sida om säljakt.

Jakt på säl (naturvardsverket.se)

______________________________________________

Sälar, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk

Pressmeddelande från Stockholms universitet
I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och
människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny
studie från bl.a. Stockholms universitet.
‐ Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik
miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser
kring fåglars och sälars effekter på fisket. Debatten baserats ofta på ogrundade antaganden, varför
jag tog initiativ till en studie av hur det verkligen förhåller sig, säger professor Sture Hansson från
Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.
Hansson har, tillsammans med 4 forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ytterligare sju
kollegor från länder kring Östersjön, undersökt hur mycket djuren äter och fisket fångar. De i särklass
viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Även om dessa är bjässar jämfört med fåglarna, så är de
senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Fisket tar upp drygt tre
gånger så mycket fisk som fåglar och sälar tillsammans.
Det småskaliga kustfisket mest påverkat
Det är i synnerhet det kustnära fisket som drabbas av konkurrensen. I detta fiske är abborre, gädda,
gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktiga, och av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika
mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga
slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna.
Ålen har av okänd anledning minskat dramatiskt och anses vara akut hotad. Av den orsaken har fisket
reducerats och i de senaste fiskeriförhandlingarna inom EU pläderade Sverige för ett totalt ålfiskeförbud. I
detta perspektiv ska noteras att skarvens konsumtion av ål är av samma storleksordning som fiskets
fångster.
Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar
(främst skarv) och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är
acceptabelt, beroende på fiske och/eller rovdjur, behövs åtgärder. Dessa kan vara minskat fiske eller
åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar. Sådana åtgärder kan vara jakt för att
minska bestånden eller åtgärder för att skrämma iväg djuren från vissa områden.
Sälar och fåglar har inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.
Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science.
Kontakter:
Sture Hansson, Stockholms univ., 0708‐140599, Sture.Hansson@su.se
Ulf Bergström, SLU, 010‐478 4117,  Ulf.Bergström@slu.se   
Fakta i siffror:
Människans fångster: 700.000 ton/år, varav 650.000 ton strömming, skarpsill och torsk
Sälarna äter 100.000 ton fisk/år, varav 60.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Gråsälen äter
75.000 ton, vikaren 20.000 ton och knubbsälen 5.000 ton
Fåglarna äter 100.000 ton fisk per år, varav 30.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Mellanskarven
äter 40.000 ton per år, medan sillgrissla, tordmule, stor‐ och småskrak äter omkring 10.000 ton
vardera, och resten äts av andra arter.

_____________________________________________________________________________________